Vi ska synas, helt enkelt.

Varierande, roligt och socialt. Med de orden beskriver Erik Öström sitt yrke som barnskötare på en förskola.

– Jag tycker att det är jättekul, säger han.

 

 


När Erik Öström, 26, gick barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet hade han inte en tanke på att jobba på förskola. Istället lutade hans yrkestankar åt att bli polis. Men så blev han arbetslös en period.

–Då sa min mamma, som är förskollärare, att ”vi har inte fått någon vikarie på ett par dagar. Om inte vi får någon vikarie idag får du komma och jobba”.

Erik visste vad jobbet handlade om eftersom han hade gjort praktik på förskola, och efter en period av vikariat fick han fast jobb på Brisens förskola på Björkskatan i Luleå.

– Jag trivs väldigt bra och tycker att det är jättekul, och jag har väldigt trevliga kollegor, säger han.

Men liksom på många andra förskolor är könsfördelningen mellan män och kvinnor i personalgruppen ojämn. Erik är den ende mannen i arbetsgruppen, och själv känner han bara en handfull män som jobbar inom förskolan i Luleå.

– Snittet är färre än en per förskola, säger han.

Vad tror du det beror på att det jobbar så få män inom förskolan?

– Det har blivit ett väldigt kvinnodominerat yrke. Hade det varit mer män, hade det lockat fler män, tror jag.

Han har själv uppmuntrat sina kompisar att söka jobb som förskollärare.

– Men det har ändå inte blivit av. Jag tror att det är någon barriär där, någon norm som blockerar.

Sedan ett par år tillbaka finns det Luleåbaserade nätverket Män i förskolan, som Per-Håkan Taavo, tjänstledig förskollärare, är initiativtagare till.

– Vårt huvudsyfte har blivit utåtriktande verksamhet. Vi gör reklam för hur det är att jobba i förskolan, och försöka få fler killar att bli intresserade av yrket.

De berättar även om sin verksamhet på förskollärarutbildningen på Luleå tekniska universitet, LTU.

– Varje termin är jag där och pratar med alla studenter, både killar och tjejer.

Vad behövs för att få fler män att jobba inom förskolan?

– Att verkligen visa vad man gör på en förskola. Många har tyvärr en dålig bild av jobbet. Man har inte insikt i läroplanen och alla saker man kan göra. Det är bilden man måste förändra. Sedan tror jag att det krävs större resurser. Det måste upp på högsta nivå i Sverige. Det gjorde man i Norge och det blev stor skillnad, säger Per-Håkan.

Och Erik tror att det arbete nätverket gör är ett av flera bra sätt att synliggöra yrket för fler män.

– Vi ska synas, helt enkelt, så att man förstår att det finns.



Fortsätt läsa